jennyaparis

Okej.
Först hade jag tänkt att låta bloggen vara för ikväll eftersom jag inte hade något roligt att skriva. Dagen har rullat på som alla andra dagar bara det att det har varit lite regnigt-->inte så jättekul att läsa och inte så jättekul att berättade om heller. Men sen fick jag en idé...

Jag vill berättade om en vän till mig. Denna vän var the one who hjälpte mig att fixa denna bloggen. Att signa up för den var ju inga problem (förlåt, jag blandar engelska och svenska men det börjar bli svårt för mig att behöva använda tre språk) men när jag väl skulle göra den snygg fick jag änna riktigt bekymmer.

Det var sent en torsdagskväll runt 22-tiden och jag får, som ganska ofta, en väldigt spontan tanke om att denna gång skapa en blogg för att ha under min au-pair tid. Eftersom mitt tålamod sällan är på topp så får jag panik när det visar sig att man måste gå in och fixa och trixa med bokstäver, kodord, siffror och andra konstigheter i något som kallas "stilmall". Lite på skämt smsar jag denna vän som jag vet är väldigt duktig på datorer och skriver att jag behöver hjälp med min blogg följt av: "kom hit!!". Tro inte att denna mänska pallrar sig hem till mig sent en torsdagskväll precis efter att han kommit hem från sin semester och är skittrött för att hjälpa mig med bloggen. Jag tycker det är grymt! Det bästa är också att vi inte hade setts och hörts på ganska länge, men han är en sådan vän man alltid kan ringa eller smsa hur lång tid den än gått sedan man sågs sist. Härligt värre.

Tro inte att nu när jag är i Frankrike sitter han hemma i Sverige och hjälper mig att fixa någon google-grej så man kan nå min blogg om man söker på google. Fattar inte så mycket, men det låter bra och jag är väldigt tacksam för sådan hjälp som jag inte själv förstår mig på. Tack!

Jag vet att detta inte är någon stor grej för dig J, men för mig betyder det mycket. Merciii! Du vet vem du är!



Godnatt!