jennyaparis

Usch vad konstigt det känns!

Hela dagen har jag städat i mitt rum, packar alla mina grejer i stora kassar och väskor. Min älskade familj kommer ner med bilen imorgon för att hämta upp mig också drar vi till södra Frankrike - Corsika!

8 barn har sprungit runt i huset idag, men tro det eller ej, jag har inte fått vara i närheten av dem eftersom de föreberedde en show för mig! Så fint! Nu sitter de alla och kollar på fimlen Arthur, och jag får äntligen lite tid att blogga ;)

Lite bilder ska jag försöka lägga upp!

Sitter nu här på min skola och väntar på att tjejen ska avsluta sin pianokurs.

I huset är det full rulle med förberedningar: ikväll ska vi nämnligen ha en stor inflyttningsfest! Jag fyller år efter 24.00 också så det är väl också någonting att fira antar jag :)

Peruk är temat och vi kommer ha drygt 40 gäster varav tre stycken är mina vänner som sedan kommer knö in i mitt rum inatt.

Imorgon har jag och Amanda anordnat en stor pick-nick i Paris där hittills 43 stycken har anmält sig. KUL! Det kan ju bli hur kul som helst!! Det ser vi fram emot, och fint väder ska det bli! Puh, mycket som står på listan.

På söndag ska jag dansa min sista salsa och ska sedan bli bjuden på afrikan-middag av några salsavänner. Härligt! sedan är det bara att vänta ut de sista dagarna innan jag lämnar staden :( Nejdå...kan lova att det är full rulla även nästa vecka! Blir nog att packa under natten mellan onsdag och torsdag. Sen bär det iväg till Corsika med min Äkta familj! :)

Puss och kramar, och TREVLIG KVÄLL OCH HELG!

Asså det går ännu en gång inte att förklara. Jag är i himmelriket? Igår, den 21 juni, var det som varje år musikfest i Frankrike. Visst, jag hade hört att det var ganska coolt och mycket folk...men...Arriibbaaaa!! Afrikaner gick runt i stora trupper på gatorna och spelade och sjöng, stora trumorkestrar, konserter på massa stället, dj:s som satt från deras lägenheter och spelade grym musik, klubbar med dunkadunka så det hördes flera kvarter bort och bäst av allt...gratis! Jag, Amanda, Cornelia, Ellioonora, Nadim och Ethan var inna och gick runt på de grymmaste ställena och njöt som bara den. Jag har inte skrattat så mycket som jag gjorde igår kväll på väldigt, väldigt länge. Blev så fruktansvärt exalterat av allt ståhej! Vi hade så roligt! Avslutades gjordes det på en Quick-restaurang för att sedan gå hem och slumra... Paris. Jag diggar dig. Senare kommer bilder:)

Ännu en helg har passerat (aldrig har tiden gått så fort i hela mitt liv som de senaste veckorna!) och jag har haft mycket festligheter. I fredags var jag barnvakt, väldigt festligt, i lördagskväll var vi ute ett gäng kompisar på Grand Boulevard och igår kväll, söndag, dansade jag salsa i 5 timmar.

Jag kan liksom inte riktigt förklara hur det är att komma till salsan varje söndag, och särskilt inte igår. Det är så roligt, så fantastiskt, så...alldeles alldeles underbart. Dansarna som kommer dit är så fruktansvärt duktiga så man känner sig som en prinsessa varje gång. Igår var det "natt-öppet", vilket betyder att det blev lite extra plats framåt småtimmarna och Paris bästa salsadansare kommer dit. Inte helt fel! Trots att magen var tom sedan 6 timmar tillbaka, kunde jag inte bara gå därifrån och missa äventyret. Jag trivs, och nästa söndag kommer vara min sista söndag på Barrio. Vet ni hur ledsen jag är för det? Det är nog det jag kommer sakna mest av allt. Faktiskt. Och alla underbara människor. Suck.

Ikväll sitter jag barnvakt! Efter mycket om och men sa fick tjejen tillátelse att kolla pá film, om jag bara lade lillkillen i säng först. Dá är man alltid tvungen att ljuga eftersom det är omöjligt att lägga honom om han vet att nágon annan av syskonen ska kolla pá film! Det gick oväntat bra eftersom han var skittrött, skönt.

Mamman blev förvånad idag när jag satt och kompade Josephine på pianot när hon sjöng en av de där sångerna från "en av alla de där serierna" på tv. Jag chockade henne tydligen eftersom jag aldrig riktigt visat innan att jag älskar att spela och sjunga. Dansen har varit min "grej". Trodde hon ja..!

Det är sådär roligt med mig. Jag kommer in i sådana där extrema perioder i livet, alltid har jag någon period. För tillfället är det piano och sång...jag får liksom inte nog! Ända tills nu har det varit salsa liksom (vilket det fortfarande är dock), och om en månad kommer det säkerligen vara gitarr, steppdans eller någonting annat coolt. Snabbt och effektivt ska det vá!

Jag hade, som kanske förstått, en väldigt bra kväll. Jag gjorde (faktiskt) väldigt god mat till barnen så det åt tills de sprängdes, och sedan satte jag mig och kompade Josephine till alla möjliga låtar: This is me, My heart can go on, Grease Lightning, någon annan fransk låt, lejonkungen osv...Riktigt mysigt och jättekul! Det var så längesedan jag verkligen satte mig framför pianot och körde järnet (förutom häromdagen när jag var ensam hemma och huset nästan skakade). Skönt. Det är också ett tecken på att jag är glad, att livet leker. Att det är sådär lätt liksom.

Framför mig ligger helgen och väntar, och jag har fullspäckat med planer även denna helg. Frågan är hur man ska hinna med att göra allt och träffa alla? Jag känner såhär: Jag gör det Jag vill göra, träffar de Jag vill träffa och skiter i resten. Låter det egoistiskt? Ja, det är det nog, men tro mig, jag behöver det! Jag är mig för lite självs till lags ibland. Jag tycker absolut att man får vara egoistisk. Särskilt när man har två veckor kvar i Paris och det finns tusen saker man "förväntas" göra och tusen människor som man "förväntas" träffa. Nää, Ego-Jenny, här kommer jag.


Tjing

Jo jag vet, det var fyra dagar sedan det var helg, men bra helger kommer man ihåg länge eller hur?

Amanda var på besök från Brighton och vi hade inte träffats på 9 långa månder. 9 MÅNADER, det är lång tid! Vi hade grymt roligt. Vi turistade i Paris, var ute med några av mina vänner (hade dock en ganska irriterad lördagkväll :P) och dansade sedan salsa på söndagen. Mina afrikanska vänner flockades som djur runt den blonda snyggingen jag hade med mig. Det tyckte de var väldigt roligt...De har till och med erbjudit sig att betala en flygresa tillbaka till henne för att hon ska komma tillbaka :P Den du Amanda!

Veckan har hittills varit bra och lugn. Sov de första nätterna på veckan 10 timmar, så jag fick min ordentliga sömn efter helgen, och för att peppa inför nästa såklart ;)

Mamma och pappa...jag har allt försökt ringa er men ni är ju aldrig hemma när jag ringer! Typiskt. Men som ni ser, jag lever!!

Nu ska jag iväg till skolan och ha redovisning om "Stand-up" där jag kommer prata om Jamel Debouzze och Magnus Bétner. Thingeling!

Jag kom undan en stor stor böter (runt 200euro) idag från polisen. Det vill du allt veta hur va?
Orkar inte skriva för tillfälllet men senast imorgon kväll kommer det upp! Tjingeling

Nu är jag i alla fall tillbaka i Paris! Jag åkte hem i veckan för att gå på min brors student och stannade i några dagar för att mysa. Det var faktiskt lite vemodigt att åka tillbaka, men när man väl kommer hit kommer man in i den vanliga gamla rytmen.

Tre veckor (hjälp?) återstår och jag försöker i min hjärna planera upp hur jag ska hantera situationen. Amanda kommer och hälsar på i helgen, helgen därpå är hittills helt oplanerad (wow Jenny!) och sista helgen är fullspäckad med en stor pick-nick som jag och Amanda anordnar, min födelsedag, sista dansen på salsan och utgång. Jag måste även hinna gå på en föreställning på den gamla operan innan jag åker hem. När ska jag klämma in det?

För tillfället sitter jag nu ikväll barnvakt med en snickersglass i handen och öppen altandörr. Barnen snarkar redan och packningen ligger nere i rummet och bara väääntar på att bli uppackad. Inte idag kan jag lova. Jag slocknade på sängen så fort jag kom hem och sov i två timmar...

Vilket fall. Kul att du läser! Skicka gärna en kommentar lite då och då! Jag vet att ni är många, tro inte att ni kan dölja det...

Puss!

1. RER:n i Paris som tog mig 4 timmar att komma hem från flygplatsen (normalt 1,5 timmar)

2. Människor som Alltid är försenade. Jag vet, förlåt för påhoppet alla där ute, men det är respektlöst. Det har alltid varit det, kommer alltid att vara det och kommer aldrig att sluta göra mig irriterad.

3. Klagande människor.

Jag åkte hem till SVERIGE i tisdags som en överraskning för min bror som tog studenten igår! Ingen i familjen eller släkten visste, bara mina närmsta vänner, och det blev såååå lyckat! Wohooo! Tårar hit och tårar dit och en Riktigt grym studentfest igår :) Skriver kanske mer senare...vill inte spendera för mycket tid vid datorn nu när jag ska träffa mina vänner och min familj, men ibland får man ändå sådär lite tid över! :) Massa kramar på er!